LISAA

skrev ju lite om det i mina vänner förut men när jag tänker på dåtiden så är det så mycket som kommer upp.
mäst allt bråk som vart och så har jag träffat nya vänner.
De va värkligen jobbigt i sjuan och i slutet av sexan.
Pallar inte ta upp allt för det är så mycket, men det jag tänker på nu är inte nåt jag saknar.
Men efter allt bråk skaffa jag nya vänner bla Antonia som jag är skit bra vänn med och massa i klassen ,
tex Hanna (S) som jag dansade med förut (och fortfarande) men då prata vi lite men va inte riktigt kommpisar som vi är nu, Anna som jag inte allas snacka med typ och nu är vi lixom. Och Hanna sj har jag kommit närmre eller vad jag ska säga vi har kännt varan sen dagis.
Förut så va inte hela klassen tillsammans utan  det va grupper, asså det går inte att förklara men det känns skönare nu.
pallar inte skriva mer .

Vissa dagar älskade jag och vissa ville jag bara att det skulle ta slut.